J. Barbour and Sons
J. Barbour and Sons började tillverka impregnerade regnkläder i kustbyn South Shields utanför Newcastle på slutet av 1800-talet. Idag har märket tappat en del av sin identitet och Skjutklar reder ut varför vår hatkärlek till Barbour aldrig dör.
Trots en fantastiska historia och utmärkta produkter känns Barbour idag som ett företag som försöker sälja en påhittad livsstil och produkter som inte längre tillverkas i England.
Vi tycker det är viktigt att märken har historia och en företagskultur, vilket kan göra ett märke både levande och spännande. Det blir dock problematiskt när det egna företaget missförstår eller tappar bort sig från vad man en gång var. Eller är det en kanske hel nation som tappat bort sig? När man tänker på England så är det lätt att bara se bilden av Land Rovers och Irländska setters på landsbyggden, det är tyvärr inte så det ser ut längre och det må vara på både gott och ont. Samtidigt som ett mer demokratiskt och framåtsträvande samhälle har formats så har man tappat kulturarvet efter överklassen med allt vad det innebär.
Så när Barbour delar upp produktionen mellan England och Asien väljer vi på redaktionen bort T-shirts med motorcykel-tryck och stickade tröjor med Union Jack. Istället väljer vi de utmärkta produkter som Barbour tillverkat i 100 år och som aldrig blir onödiga. Idag väljer redaktionen ut två plagg från Barbour som fortfarande håller absolut högsta kvalitet.
Först ut är Oljerocken. Det här är ett av de plagg som fortfarande sys för hand i fabriken i England. Vi är medvetna om att Gore-tex och andra vattentåliga fabrikat är att föredra framför impregnerad bomull när det regnar. Men det kan vi bortse ifrå då detta är den stiligaste arbetsjacka en man eller kvinna kan äga. Vad gäller att köpa sig en så måste du beakta att det finns tre orginalmodeller; en kort, en medel och en längre. Redaktionen väljer mellanvarianten som heter Beaufort och är en bra kompromiss mellan de två andra alternativen. I färgväg väljer vi Olive som kommer med foder i Original Tartan. När det kommer till Oljerockar så finns här två huvudregler:
- Går jackan sönder så lagar man den med hjälp av en skräddare eller gör det själv. Den är aldrig för trasig eller lappad för att inte använda. Se den som något värdefullt: den blir bara vackrare med åren.
- Man får ersätta sin gamla med en ny, men bara om man växt ur den och den inte längre passar. Gör man detta så sparar man den gamla till sina barn eller andra släktingar/vänner.
Nästa plagg är Polarquilt västen, eller det så kallade "Hästtäcket". Denna väst har sett ut på olika sett i alla år men den är fortfarande grön, quiltad, praktisk och varm. Vi använder den i stan, på landet, skjutbanan, i skogen, med andra ord överallt. Dessutom har den praktiska fickor vilket vi uppskattar. Saknar du detaljerna i läder på axeln som fanns på de som såldes förr i tiden? Det är precis det vi har skräddare till. Lät ordnat alltså.
