För många gånger har vi råkat ut för att en "vänlig" jaktkamrat ordnat lunchbrasan genom att dränka in vedträna med tändvätska. Har känts sisådär att samlas runt brasan och suga i sig dom giftiga ångorna för att stunden senare grilla sin lunchkolv över elden.

Dessutom är det då tyvärr inte helt ovanligt att vedklabbarna ändå inte tagit sig när den på ytan liggande tändvätskan brunnit ut. Nä, att starta en ordentlig lägereld är inte svårt men kräver lite förberedelse. Vår metod är att starta litet och sen mata med något större tills en ordentlig och ihållande eld fått fart. Det gäller alltså att ha tillgång till olika storlek av bränsle att elda med. Det är bla därför vår yxa och kniv alltid får följa med ut i fält. 

Att få ordentlig fyr på just det första bränslet är ganska ofta det mest knepiga. Men en lösning som aldrig svikit oss är Light My Fires tinder-on-a-rope. Det är en liten pinne av extra fet och oljigt furu från Honduras. Det enda som krävs är att du med din kniv täljer av lite tände, lägger i en fin liten hög och tuttar på med din tändare eller tändstål. Sedan är det bara att mata med kvistar, splintad ved osv och lunchbålet är kirrat!

Även vid regn, snö och annan eländig väderlek (vi har ett par gånger tappat vår tinderstick i snön under harjakten) fungerar den utmärkt. Eftersom 80% av pinnen består av den brännbara oljan(harts) suger den inte åt sig nån fukt.